skrymt

Så, en dag spenderad mellan träd. Med en himmel framför och ovanför. Det fanns ett moln där. Tillslut var hela himmelen moln men det gjorde inget även fast det blev kallt. Och jag kan lita på min mätare tror jag. Känns skönt, en sak mindre att oroa sig för. Fuck you som pojken i sången säger. Det är något visst med den där pojken för han finns här jämt. Mellan träden spelas han ofta. Där jag vilar ifrån det som är på riktigt. Där allt som händer komprimeras, prydligt viks till en liten fyrkant och skeppas in i hangar 31. Där ligger det som behövs vid senare tillfälle. Annars händer det so ibland kan hända när medelålders män blir lite väl uppspelta. Oh vad jag ser framemot att vara en uppspelt medelålders man. Rör ni henne så dör ni för jag känner för henne. Så hon är under mina vingar liksom de flesta av dem. Märkligt hur man känner sina fadersgener kicka igång ibland. Hur grottmannen i bakhuvudet kan vakna till liv på någon sekund. Kanske skönt att veta att det finns där, att jag är som jag vill vara där inne. Har någon sett en läkarstuderande flicka förresten? Säg till isåfall.
Och idag när fröken Olausson visade bilder var det andlöst vackra bilder. Man blir omedelbart sugen på att fara ut i världen å göra gott å se sig omkring. Vi får se som jag alltid sagt. Men man vet aldrig vad som händer här i livet, vad som är lagt framför en som gårdagens limpa. Men mina mål är det dom är och har inte förändrats på många år. Inte på 10 år om det ens är då. Min korg är en hora. Där ser man. Så skall man då lägga alla ägg i henne? Hmm svåra filosofiska frågor ställda sen i natten. Kärleken för horor. Låttitlar som snurrar i mitt huvud som om jag vora Henry Gray. Någon som nådde in i det där vi kallar för människa, det där någon benämner som själ. Man riktar sig in och tar sat sedan springer man. Man springer och hamnar rakt in i. Jag har slitit upp mitt hjärta, jag har rivit min hud för detta. Kan du se det? Jag har övertatuerade ärr på  min kropp som ingen har sett på många år. Jag har sett saker som fått mig att må illa så som Det Svarta mådde illa när jag höll dess hand. Många år har gått sen dess men jag tror man kan ana konturerna efter en liten hand i min om man tittar med rätt sorts ögon. Lilla Svarta ja.. Älskade du. Var är du nu? Man kan undra för du är inte här där jag är längre. Men den kvällen då du spydde, då höll jag ditt hår och klappade dig på din axel. Du grät och hävdade att du hade blivit lurade, men den lögnen drog du mest för dig själv. Jag saknar den tiden, din lilla mörka hand i min stora ljusa. Dina konturer bredvid mina i det skarpa lyset från lastbilar. Men det är väl så det blir, man går förbi varandra.

Jag drömmer sällan om saker som skall komma. Men inatt vill jag drömma om Emelie, Maja och Jenny. Jag vill se deras leende redan nu och ha deras små mjuka och oskyldiga händer i mina. En dröm som inte tar slut. En som ni inte kan ta ifrån mig. En dröm jag burit med mig i så många år nu att jag inte är säker å att jag kommer märka när den slår in. Så ge mig den drömmen inatt om det är meningen. Jag tror jag behöver den ikväll.

Sex och ondska i kombination. Inte det sämsta. Och ilskan finns där och enkelheten. Mycket bra.


"Is there a ghost in my house?"