Kapitel 26: Mera som Jesus...
Så, nu har jag då läst Sveriges bästa blogg 2008.. Kenza.. Och jag förstod inte varför hon blev utvald. Lite obegripligt. Hennes blogg var ju lika oviktigt som min ju. Nog för att hon var en söt liten flicka men ändå, hon är ju bara 17 så inte kan hon vinna på det eller? Men God love her lixom, njut medans framgången varar. Jag missunnar ingen även om jag inte förstår va det handlar om. Mode? Tyckte mest d var massa bilder från hennes liv som var tämligen ointresanta. Och sedan så visar det sig att den lilla flickan verkligen är en liten flicka o gillar Tokio hotel.. Totalt ovärt. Pinsamt rentutav om jag får säga min mening. Och det får jag ju för detta är internet, här råder total demokrati och åsikstfrihet. Jaja jag skall inte hänga upp mig på detta men jag kände att jag behövde nämna det. Fortfarande helt fascinerad över att folk kan bli kända p.g.a sin blogg och tjäna pengar på den. Mycket märkligt att det en liten tös säger kan få sådan inverkan på andra. Är det ett samhälle vi är stolta över?
Förresten, någon som vet hur man addar bilder å så i sin blogg? Jag är ju datainkompatibel som få, nästan så att det är synd om mig.
För övrigt så grät jag en smula idag. Det var ett tag sen. Jag har sällan skäl till att gråta och jag tillhör den skaran män som fortfarande anser det vara opassande att gråta i tid och tid. Men ibland är det på sin plats och ibland så behöver man skvätta lite tårar för att lätta lite. Så det gjorde jag idag. Och återigen så var det Tom Hanks som stod för framkallandet. Det var lite behagligt sådär i efterhand och nu kanske det inte behövs på ett tag. Men att gråta på riktigt, riktigt riktigt, det är längesedan på riktigt. Snart 3 år sedan. Så lätt är mitt liv. Eller så är jag en sådan förhärdad buse så att jag inte kan gråta. Nä, så är det ju inte men jag tillåter mig själv inte att gråta över små saker. Förutom vissa filmer då och bilder på svältande barn för det skär i min själ. Fast svältande gråtande barn är kanske ingen liten sak iofs. Men ni förstår grejjen antar jag.
Jag skulle städat idag ju. Och gjort iordning. Inte blev det något av det. Jag satte iofs ihop min skohylla och inhandlade lite hushållspryttlar som behövdes. Jag och min oordning. Men nu har jag pärmar iaf. Bara ett skrivbord som skall inhandlas och en ny dator. Alltid skall allt bli bättre sen. Märkligt det där.
Nu: Musik, Nyheter, Mat.
Jag tror jag missförstod dig...
Förresten, någon som vet hur man addar bilder å så i sin blogg? Jag är ju datainkompatibel som få, nästan så att det är synd om mig.
För övrigt så grät jag en smula idag. Det var ett tag sen. Jag har sällan skäl till att gråta och jag tillhör den skaran män som fortfarande anser det vara opassande att gråta i tid och tid. Men ibland är det på sin plats och ibland så behöver man skvätta lite tårar för att lätta lite. Så det gjorde jag idag. Och återigen så var det Tom Hanks som stod för framkallandet. Det var lite behagligt sådär i efterhand och nu kanske det inte behövs på ett tag. Men att gråta på riktigt, riktigt riktigt, det är längesedan på riktigt. Snart 3 år sedan. Så lätt är mitt liv. Eller så är jag en sådan förhärdad buse så att jag inte kan gråta. Nä, så är det ju inte men jag tillåter mig själv inte att gråta över små saker. Förutom vissa filmer då och bilder på svältande barn för det skär i min själ. Fast svältande gråtande barn är kanske ingen liten sak iofs. Men ni förstår grejjen antar jag.
Jag skulle städat idag ju. Och gjort iordning. Inte blev det något av det. Jag satte iofs ihop min skohylla och inhandlade lite hushållspryttlar som behövdes. Jag och min oordning. Men nu har jag pärmar iaf. Bara ett skrivbord som skall inhandlas och en ny dator. Alltid skall allt bli bättre sen. Märkligt det där.
Nu: Musik, Nyheter, Mat.
Jag tror jag missförstod dig...
Kommentarer
Postat av: Martina
Jag kan bilder. Vi får ta det över telefon någon gång. I övrigt är tårar något killar borde göra mer. Mycket mer. Ta hand om dig vännen.
Trackback
