Kapitel 38: Lilla Lotta är ute på villovägar..
Stillhet. Avsaknad av ljud. Ett disigt mörker. Svårt att förstå det där. Jag går på lina ibland och det är inte alltid jag kan se publiken. Det gör inte så mycket kanske. Jag tror det behövs en filtrering genom mexicanska strippklubbar och höga fjäll. Då kanske man kunde få kika ner på alla andra en liten stund och se lite på vad dom sysslar med. Man behöver flyga ibland skulle jag tro.
Jag går hemma just nu. Inte hemmahemma just men hemma. Idag sölade jag ner mig. Det var ju lite skoj. Gott att få smutsa ner sig lite. Nu skall ja bara boka om en massa prylar å kolla flygbiljetter å skriva in tiden å ri nga damen med Zert osv... Ryggen har repat sig men är ju fortfarande lite dum. Kanske skulle den straffas? Med tunga lyft i obekväma ställningar rentav. Borde ju funka. Märkligt att vara en varg i fårskocken. Inte som det låter men det kanske ni inte förstår.
Nä ingen inspiration. Ingen känsla för det ikväll. Sömnen tränger sig på. Ljudet av maskiner tonar ut och det är dags att prata med Gud. Japp, så får det bli.
Just det ja, lilla Lotta. Oroa er inte för henne, jag tror hon klarar sig förvånansvärt bra. Skall berätta om henne lite senare tror jag. Kanske skall hon få bli en återkommande karaktär i mitt svammel.
