skrymt

En helg springer väldigt fort förbi. Speciellt en helg som denna. Det blev just precis sådär lagom vilt som jag vill ha det. Man dyker in i en hög med människor, kontakt uppstår och sen drar man till en fest någonstans i en källarklubb man aldrig skulle hittat annars. Väl där träffar man ändå mera människor som man har trevliga disskusioner med och sen dansar man så man nästan spyr. Jag dansar nästan aldrig. För att det skall bli dans så måste jag antingen vara hemskt berusad eller hemskt lycklig. I fredags natt( eller lördags morgon som det hann bli) så var jag både hemskt berusad och hemskt glad. Så det blev mycket dans. Det mest spännande händer efter det att man lämnar klubben. Man hittar en person man tycker är lite trevligare än alla andra å så hänger man lite extra med den. Sedan hamnar man på en sådan fantastisk företeelse som en morgonpub. Som öppnar kl 5 på morgonen. Det mina vänner, det är kärlek det. Man är på puben, blir halvdissad av den extra intressanta personen, bevittnar ett slagsmål, dricker en öl till, man flörtar lite med den lika apraka flickan som råkar sitta mitt emot en, man pratar lite löst om att man kanske skall ligga med varandra men lägger ner idéen och konstaterar att man bara vill vara vänner, man träffar häftiga snubben från gbg med apsnygg tatuering igen, man är glad över att ha träffats igen å snackar obegripligt med varandra. Sen återförenas man med den lite mer intressanta personen, konstaterar att det där mörka hörnet på den där dåligt upplysta gatan är någonting som vi båda bör titta lite närmare på, mörka hörnet visar sig vara ett mycket intressant ställe, man går tillbaka till puben, man konstaterar att kl är 7 på morgonen och det börjar bli hemfärd. Man konstaterar att man bör åka hem tillsammans med den lite extra intressanta personen och gör en glädjedans när personen håller med fullständigt. Sen är man trött.. Man åker buss, hamnar i en förort någonstans, befinner sig i en lägenhet, vuxna saker händer, man sover, vaknar..

Jag tröttnade precis på att hålla på att skriva på det där viset. Låt oss bara säga att min helg har varit bra. Ja, så gör vi.
Jag dricker inte mig berusad ofta numera. Har väl kanske jag aldrig gjort iofs men ändå. Fast när jag gör det så brukar vi rensa rören, fullt blås. Sen är det lugnt. Hur gott som helst. För jag beöver rensa mina rör. Jag behöver vakna upp och fundera på var jag är. Jag behöver hitta ett par vilt främmande par trosor i min hand. Jag behöver ha träningsvärk i magen och armarna. Just nu behöver jag det. Tror jag. Det hjälper mot det som jag behöver hjälp emot. Som en början på smärtlindringen. Eller, behöver och behöver. Kansake inte riktigt rätt ord men låt oss bara säga att det hjälper. Ja, så säger vi.

När Emelies och Majas mor träder in på banan, då är allt annat borta. Då kommer det inte behövas något mer sedan. Grejjen är att jag undrar om jag redan har träffat henne. Hur fasen vet man det? Finns verkligen Den rätta? Jag tror ju kanske inte det. Men jag tror ju att deras mor är någonstans därute. Hoppas att jag inte missar henne för det vore ju onekligen tråkigt. 

Nu: Sömn, skriva tid, titta på tv, lyssna på musik, vilka läser det här?, kolla kontot, australien?, hur skall jag orka med det där?, jädrar tvätten!


"We are the ones that wanna play, always wanna go but you never want to stay"