skrymt

Ikväll hatar jag Karlskrona. Jag hatar att bo här. Jag hatar att jag inte känner en enda människa. Jag hatar att bara en tredjedel av alla biofilmer har premiär här. Jag hatar att det är så förbannat trångt i kön till biografen för alla 4 salongers kö samt toalettkön är på ett å samma ställe. Jag hatar att det är så förbannat långt hem.
Jag tycker om mitt jobb. Jag tycker det är kul att ha 200 resdagar om året. Jag har inga problem med att vara borta så mycket som jag är. Men jag vill inte spendera den tid jag har ledigt här. 150 mil är för mycket att köra på 3 dagar anser jag, jag kommer inte orka. Om jag inte måste för då gör jag vad som helst. Men ikväll funderar jag, redan, på en förändring. Så vi får se. Kanske är detta övergående. Annars så får det bli en förändring. Jag undrar om jag börjar bli gnällig. Men detta är inte samma som förra gången. detta är ju att min familj och mina vänner är så långt bort. Detta var ett prov. Å jag har lite mer prövotid kvar. Men just ikväll hatar jag Karlskrona och saknar Göteborg. Där kunde jag gå på bio själv utan att känna mig ensam. För jag var ju inte ensam iaf.

Jag har mer att skriva men jag får inte ur mig det nu känner jag. Får bli en annan gång..